Etikettarkiv: utvalt

Resan – Årskurs 3 ASL inspirerande arbete – hela paketet

Då vi precis är i avslutet på vår resa, så tänkte jag i det här inlägget presentera hela upplägget. Hur tankarna är bakom det och vad som ingår i hela Resan. Ett omfattande inlägg där jag försökt beskriva rätt detaljerat hur arbetet fungerar.

Jodå, det blir ett långt inlägg 😉

Bakgrundstankar:

Då jag och klassen arbetat med arbetssättet ”Att skriva sig till läsning” från årskurs ett med bokstavsscheman som grunden och vidare till årskurs två med ”Deckarscheman” så ville jag hitta ett liknande arbete även i årskurs tre.

Jag tog en idé som en av mina kollegor presenterade och gjorde om den till ett sätt som jag och mina elever är vana med och satte mig ner och funderade på vilka bitar jag vill ha med och vilka ämnen som passade att integrera i det här arbetet.

  • Svenska – såklart, skriva och läsa, massor.
  • Geografi – få med målen för årskurs 3
  • Matematik – räkna, mäta, kompass, karttecken
  • Bild – massor med uppgifter som ska illustreras.
  • Samarbete – alltid arbeta tillsammans med någon.
  • Praktiskt arbetet – jobba med hela kroppen.
  • Variation – olika uppgifter med olika utmaningar.
  • Beskriva saker, känslor, fundera och tänka.
  • Ansvarstagande – arbeta så varje elev känner sig nöjd med sin insats.
  • Elevaktivt – få ett flöde i arbetet utan att eleverna frågar ”vad ska jag göra nu?”
  • Målinriktat – arbeta mot våra mål – självklart.

Där låg listan om vad jag ville nå.
Nu till hur vi skulle lägga upp arbetet.

Arbetsscheman: 

En av de stora fördelarna med arbetsscheman är att eleverna får en bra struktur på vilka uppgifter de ska göra. Det gör de också intresserade och nyfikna på uppgifterna. Du som lärare får också en bra struktur på vad som ska görs och vilka delmål du vill arbeta med under just det aktuella schemat. Det är lätt att variera. Det blir också en bra variation för eleverna.

Vid ett avslutat arbete så markerar eleverna vad de gjort och går sedan till nästa arbete på schemat. Ansvaret för sitt eget arbete tränas in och du som lärare behöver inte aktivt fördela arbetet hela tiden då eleven själv kan se vad de ska arbeta med.

I det här arbetet så har jag lagt in en läsdel.
Kaptenens loggbok – vi läser gemensamt först och pratar om ord som är nya, annorlunda eller okända. Vi pratar om kaptenens situation (förslag till det finns i lärarhandledningen som tillhör det här arbetet, mer om det längre ner).
Eleverna läser sedan brevet själva eller i skeppskamrat paren.

Skriva
Det finns oftast två skrivdelar på varje schema.
Elevernas egna loggbok där det är olika uppgifter, ofta en skrivdel där de ska fundera och få in delar av beskrivande texter, hur de känner i olika situationer. Inte bara en producerande text, utan något med mer innehåll. Utmana eleverna i deras texter.

Uppdragen
Här skiljer sig uppdragen mycket. Från att slå tärningar och låta slumpen få avgöra vad som händer, till göra en lastlista på vad de ska ta med i sin livbåt och varför de väljer det, skissa upp sitt läger, göra en karta över ön. Olika varierande uppdrag.

Uppdrag där de får motivera hur de tänker. Skrivuppgifter med innehåll som ibland frambringar känslor som inte ens jag kunde förutspå.


När tärningen rullar fel …

 

Och när den rullar rätt …

Samma uppdrag, men så olika känslor.
Engagemang!

Göra kartan över ön, träna karttecken och illustrera.

Uppdragen är utformade så att flera av de bygger vidare på det de förut gjort, som att skissa upp sitt läger. Det kommer sedan att användas i den praktiska delen då de ska bygga sitt läger.

Varierande uppdrag – aktiva elever.

Loggboken

Där eleverna får skriva om de olika händelserna de ställs inför. Ofta förknippade med det som Kaptenen råkat ut för.

 

Beskrivande texter. Hur kände ni er?

Vad gjorde ni första dagen på er ö?
Utveckla, prata om det innan ni skriver.

Tillsammans med lärarhandledningen.

Så blir uppgiften en beskrivande text med sinnena, ämnesintegrerat och intressant att se hur eleverna klarar den uppgiften.

Man vet aldrig vilken text det blir, men spännande är det.

Destination:

En del i schemat som är kopplat till geografi.
Målen: Världsdelar, världshaven, världskartan.
Vi använder den hela tiden i vår Resa.
Var befinner ni er nu, vilka världsdelar har ni åkt förbi, vilka världshav har ni passerat. Vilken kontinent befinner ni er på?

Arbeta med målen inbakat i ett äventyr, ett roligare sätt att lära sig det vi ska, ett sammanhang i undervisningen.

Hur långt bort är vi. Räknar med skala.

Var är ni alla?

Utspridda i vår stora värld.

Destination, en lärorik cirkel på vårt schema.

Praktiskt:

Inget arbete i min undervisning är komplett utan praktiskt arbete.  Att undervisa och glömma bort att vi behöver bitar som kräver vår kropp som redskap, är för mig en inte_undervisning.

Varför lägga det praktiska, estetiska, kreativa arbetet utanför det vi arbetar med i små korta lektioner, när vi kan integrera det i temat vi arbetar med. Få in fler delar, fler moment, fler möjligheter till att träna de förmågorna som vi behöver, som våra elever behöver. Fler möjligheter för den enskilda eleven att få visa vilka färdigheter de besitter.

Träna knopar, bygga livbåten, träna med en kompass, bygga lägret, göra en egen flagga till ön.

Fina knopar, men ibland går det tokigt …

Elevdemokrati … att få in elevernas idéer i arbetet.
Ett öppet klassrumsklimat.

”Kan vi inte få bygga våra livbåtar?”
”Absolut, jag lägger in det i nästa schema”.

Eleverna påverkar sitt eget arbete.
Jag får in lite skrivarbete i deras idéer förstås.

 

Vi berättar för klassen om vår livbåt, hur den är tänkt att fungera och vad som finns på den, och hur vi byggt den.

Naturligtvis måste vi prova om den flyter också.

Sen döper vi båten och skriver om den. Vi tar kort på den och lägger in i vår loggbok.

En elevidé som fick många olika övningsuppgifter.

Kompassträning – enkel sådan.

Kompassuppgifterna finns att hämta på bloggen, under Resan.
Till det praktiska pratade vi om hur en kompass fungerar och varför den kan vara användbar och till vad.

Uppdrag 3 på schemat var att skissa upp hur lägret skulle se ut, det ledde naturligtvis till att eleverna ville bygga sitt läger, så det satte vi på det praktiska i nästa schema.

Bygga efter skisser. Bygga i temat.
Rörelse, aktivitet, elevaktivt.

Och skriva och berätta om lägret, alltid dokumentera i loggboken.

Att ta bort det praktiska i temaarbeten är enligt mitt sätt att se det, dumt, det finns så många möjligheter, så många nya inspirationskällor för eleverna, nya vägar och nya upptäckter.
Elever vars styrkor kanske inte alltid sitter i skriv- och läsförmågan får stort utrymme till att visa andra styrkor och förmågor om man varierar arbetssättet och uppgifterna.
Det blir intressantare att skriva om det du gjort/gör.

Och en hel del förmågor som tränas. Bara vi gör det till ett öppet kreativt arbete som vi sedan binder ihop med resten.

Blir det inte lite rörigt då Christer?

Det är klart det blir, men ett kreativt klassrum är underbart att vistas i, även om det krävs en del städning ibland.

Avslutningen

Vägen hem.
Elevernas sista uppgift blir att skriva en berättelse om hur de tar sig hem från ön. Denna gång med en bestämd början, som jag bestämt. Alla får samma uppgift, samma inledning, och berättelsen ska sluta när de kommer hem. Allt där emellan är upp till skeppskamraterna att själva bestämma och fantisera ihop.

Vi kör även vidare på vår digitala utbildning och gör en Photostory av våra berättelser när de är klara. Dessa kommer jag lägga upp på Tangentdansen när de är färdiga.

Lärarhandledning

Till alla scheman har jag gjort en lärarhandledning.
Där finns mer detaljerade instruktioner om hur jag tänkt de olika delmomenten kan göras. ”Kan” är lika med förslag förstås 😉

Längst ner på varje handledning finns ”Ord att arbeta med”.
Eleverna får göra en ordbank till varje schema. De får använda sig av synonymer.se och slå upp orden, välja ett alternativ de förstår och skriva detta. Vi bygger upp vår ordbank. Orden har vi också pratat om i början av varje nytt schema då alla dessa ord finns med i kaptenens brev.

Så hur är det att arbeta med ett temainriktat arbete som det här.

Det är ett helt fantastiskt sätt att arbeta på som jag rekommenderar till alla som vill arbeta elevaktivt, där varje elev får arbeta med allt det vi ska arbeta med i skolan. Innehållsrikt, inspirerande, ansvarsfullt, samarbete, praktiskt, ämnesintegrerat och med mängder av skriv- och läsuppdrag.

Så kör igång – allt finns att hämta ner under fliken RESAN

Ni kommer inte ångra er.

Resan – del 2 – emotionell resa

img_6949

Nu vet jag inte om jag skrattade åt mina elever. Riktigt så elak är jag inte, men att se hur deras engagemang i ett arbete kan göra de så upprörda är härligt. Här är det på riktigt!

img_6953

img_6950

Men vi tar oss tillbaka lite till hur schemat ser ut.

resan-2

Kapten Herbert K. Latitud berättade för oss hur hans dagar såg ut på sin lilla gummiflotte. Att han sparade vatten och hade räknat ut hur länge han skulle överleva. Vi förstod att han kände sig ensam och lite orolig. Hos våra skeppsbrutna kamrater såg det nästan värre ut.
För några hade ”glömt” ta med sig något att tända eld med och de hade ätit kexchoklad och kalla matportioner nu i över 10 dagar.

Då fick de helt plötsligt chansen att bärga en låda med bra saker.

img_6729

Men tärningen rullar inte alltid som man vill.
Fast för somliga gör den det.
img_6728

img_6962

Det blev orättvist.
Och vi fick en diskussion om det.
(Här var det nära att mitt lärarhjärta höll på att låta några få slå en extra gång, men jag härdade ut och stod emot de ledsna ansiktena som kom fram till mig. De ändrades snart till lite mer sura och arga).

Det finns saker att lära här. Även om det känns tufft för några.

img_6913

img_6959

Destination – matematik/geografi
Vilken världsdel börjar ni närma er.
Arbeta med världsdelar och världshaven står det i våra styrdokument, så självklart passar det in här.

img_6751

Var är vi?
Vilken världsdel närmar vi oss?
Hur långt från Sverige är vi (Boden i vårt fall).

img_6754
img_6757

Vi mäter och räknar ut.
Skalan 1 cm = 30 mil
Vi använder miniräknare.

img_6956

Vi bygger våra livbåtar – praktiskt arbete

Att kombinera, variera arbetet är viktigt för mig. Jag ser att eleverna orkar mer i den formen av arbetssätt och deras lust och engagemang i arbetet under skoldagen får energi av just den typen av arbetssätt. Speciellt de eleverna som har lite mer rörelsebehov än andra.
(Den kategorin skulle jag själv befunnit mig i under min skolgång).

Hur som helst … vi satte upp ramarna för våra båtbyggen.
Elin körde igång med skissen och sedan började de bygga i måndags och de fortsatte under tisdag och onsdag. När jag var tillbaka från en tvådagars föreläsningsrunda så var de färdiga med sina båtar.

img_6829 img_6833

img_6836 img_6838

img_6933 img_7001

Jag ville ju vara med, men ibland missar även magistern roliga saker. Istället samlades vi på torsdag morgonen så fick alla berätta för mig om deras fina livbåtar. Jag gillade det jag fick höra och se.

img_6858 img_6861

img_6866 img_6863

img_6869 img_6881

img_6886 img_6889

img_6896 img_6900

img_6865 img_6875

Livbåtarna skulle flyta och de skull döpas.
Sen ska skeppskamraterna skriva om sin livbåt också.

img_6928

img_6942

img_6947

Under resans gång har vi fokuserat våra Grej of the days mot just det här temat. Vi har grejjat om Titanic och Christopher Columbus och kommer fortsätta på det temat. En sak jag gillar med mina elever är deras förmåga att väva in saker som vi pratat om i deras egna arbeten … döp din båt …

img_6968

Lärarreflektion: 
Det är fredag … lektionen mellan rasten och lunchen.
Hög aktivitet! Några går ut och gör känsellådorna med Elin (ett annat arbete som handlar om sinnena) resten av klassen arbetar på med fyra olika arbeten i Resan. Några ligger på mattan och skriver, några har byggt in sig i hörnet och skriver (tyckte magistern retades så därav fortet). Några limmar det sista på båten med limpistolerna. Några ritar bilder till sina texter.  Plötsligt har vi ett kort besök av några andra pedagoger, försöker lite snabbt beskriva vad vi sysslar med. Någon elev visar mig något och jag glömmer våra besökare.
Två stycken är nästan inne i väggkartan och mäter sin sträcka, räknar och försöker få till sträckan. Det pratas … men lagom högt. Det kommer in några som är färdiga med känslolådorna. Några andra går ut. De som kommer in fortsätter med sitt arbete.
Brist på datorer. Vi lånar några.

Det arbetas. Det är kreativitet. Det är härligt.

Lektionen är slut. Vi har plockat undan och städat.
Jag är trött … men en god trötthet. Jag har samlat in alla loggböcker. Kollar igenom deras arbeten och blir mycket nöjd och glad över det jag ser. Stort ansvar för sitt arbete. Ser bra ut.

Arbete efter ASL tänket … även i årskurs 3.
Det är så jag vill arbeta.

Snart dags för del 3 …

 

resan-3

 

 

 

 

 

 

 

 

Resan – jag vill prata lite om elevaktiva arbetssätt

Brukar då och då ge mig in i kapitlet ”Skolans värdegrund och uppdrag” – Kapitel 1 i vår Läroplan.

”En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.”

Det står mycket bra saker i det kapitlet.
Många av de saker jag kan skriva under på hur jag tänker som lärare och hur jag vill undervisa. En del mycket svåra saker.
En del saker som i den senaste tidens debatter fått en del kritik.

Eller har jag missförstått det?

Jag tror på en skola där eleverna aktivt får arbeta med sin inlärning.
Där de får prova idéer och lära sig genom att göra saker, producera.
Texter, bilder, modeller, vara innovativa, få misslyckas utan att det gör något, lära sig av det, få lyckas i det lilla och i det stora.

Där det inte alltid finns ett medel, max och F.

Där vi har tid till att kommunicera om vad vi gör och varför.
Där elevers idéer blir verklighet.
Där vi inte mallar in allt och bockar av.

Kanske finner vi lusten att lära där.

Eller har jag inte alls förstått något?

Resultaten backar. Vi rasar i PISA. Professorer gör avbön.
Läraren ska ta tillbaka katedern och undervisa.
Det är läraren som besitter kunskapen. Mer ordning och reda!
Vygotskij och Dewey har förstört svenska skolan.
Tillbaka till Ebbinghaus.
Är vi tillbaka till det blanka pappret igen?
Det tomma glaset?

Som vi ska fylla.

Tyst i klassen …

img_6056

Nej jag vet inte … jag kan som sagt ha förstått debatten helt fel.

RESAN – ett litet exempel

Ett elevaktivt arbetssätt.

Kan vi inte få göra vår livbåt i nästa del?
Hur tänkte ni då?
Jo vi sitter ju på en livbåt … kan vi inte bygga den?
”Det kan vi kanske få in, ska fundera på det.”

Och det gjorde vi …
baten

Tillsammans funderade vi hur vi skulle göra (även vi pedagoger) och så kläckte någon (en av lärarna i arbetslaget) idén att den borde flyta som ett resultat. Självklart! Bra med en livbåt som flyter 😉
Vi  använde teknikpasset och teknikfröken till att göra skissen.
Där fick eleverna undervisning hur man gör en skiss. Hur de kan tänka (inte hur man SKA tänka). Vi får tänka på olika sätt.
Hur ska vi bygga för att få våra båtar att flyta.
Hur kan stora båtar flyta?
Sen ska vi bygga och testa våra båtar … kommer de flyta?
Vi får se … vi får prova … vi läser inte ”bara” om det.
Vi testar!

Låt oss se nu!

Elevaktivt – elevidé – elevdemokrati
Omvandlas till undervisning i hur båtar flyter.
Integrerad undervisning – ämnesövergripande.
Lärarledd, praktiskt, teoretiskt.
Samarbete. Elever-lärare, elev-elev, lärare-lärare.

Jag kanske har förstått allt fel, men jag tror på det här.

Surr i klassen – det händer saker.

Rätt fokus – Rätt sorts surr!

img_6720

 

 

 

 

Författarglädje – hur kom vi hit?

IMG_7038

Jag har länge tänkt få ner ett inlägg om vad som hänt i vårt klassrum det senaste året. Det började i november/december 2015 och fortsatte under vårterminen 2015, men tog rejäl fart under 2016.

När en utvecklingsprocess går och når dit vi önskat och längre.

IMG_7046

Att skriva sig till läsning och sen läsa det vi skrivit.
Att sedan vilja skriva mer och läsa upp det.
Att finna en genuin glädje i att berätta historier i skrift.

IMG_6642 IMG_6652

IMG_6651 IMG_6653

Här tar några elever i klassen över och lägger till ett arbete i vårt rymdtema. De fick så många idéer att skriva om när de gjorde sina egna fantasiplaneter så de ville skriva en berättelse om det.

Här kommer vi då till hur vi ska agera som lärare. Just det här arbetet var ett gemensamt planerat tema med eleverna. Vi hade börjat med en VÖL och sedan lagt upp arbetet efter det. Någon berättelseskrivning hade vi inte med i planeringen och vi hade alldeles nyss skrivit en berättelse, en mycket omfattande uppgift, som resulterade i våra deckare. 

Ska vi säga nej och fortskrida med det som ingick i planeringen?

Jag vill absolut inte skriva någon på näsan (Hevdiguttryck om ni minns), men säger vi nej i det här läget som pedagog så vill jag verkligen att du funderar på vart du vill nå med din undervisning. 

Vad vi har här är elever som sprudlar av idéer, en otrolig energi, en vilja att arbeta med något som vi vet är ett av våra största mål i den här årskursen. En glödande eld att få berätta en historia i skrift.

Att släcka den med ett;
”Nja jag vet inte … vi skrev ju alldeles nyss en deckare och det var inte alls det här som var planerat i vårt rymdtema. Ni vet ju … ni var ju faktiskt med att planera upp det och vi har en hel del annat också som vi måste hinna med i årskurs 2. Ni ska få skriva mer berättelser i årskurs 3.”

Ni ska få skriva mer i årskurs 3.

En inte alls omöjlig mening i ett klassrum.

Jag svarade inte så, och jag är glad över att jag inte gjorde det.
Ibland tror jag mig vara så klok i mina beslut, men allt som oftast tror jag att det är 20% intuition och 80% ren tur. I backspegeln kan man ju alltid måla upp sig som en klok och vis ledare 😉

Från kursplanen i svenska (åk 1-3)

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Rymdens konung from Christer Friman on Vimeo.

Så vi gjorde på det här sättet:

Jag började med att istället för att säga nej, fråga hur eleverna tänkt sig den här uppgiften i vårt rymdtema och de förklarade, och sen ville de förklara för resten av klassen. Plötsligt har vi en lärande-situation och ett elevinflytande som inte alls fanns i planerna från början.

Jag lutar mig tillbaka och ser eleverna förklara hur de tänkt sig uppgiften för de andra i klassen. De svarar på frågor som kommer och de gör det på ett sätt som gör mig imponerad.

Och vi har en ny skrivuppgift … och alla vill skriva … och det är bra.

IMG_7004

Vi har fram till nu skrivit tre större berättelser, som blivit böcker till vårt klassrumsbibliotek och är nu inne på vår fjärde. Vi trycker alltid upp våra berättelser och vi delar dem till föräldrar andra klasser, och vi delar det även digitalt på bloggen.

Vi har alltid riktiga mottagare, inte bara lärarna och klasskamrater.

IMG_7041

Men är det en slump att våra elever hittar idéer att skriva om i allt de nu gör, för så är det verkligen. De hittar idéer i allt.

IMG_6993

Påskpyssel!

IMG_6986

De här kan vi skriva en berättelse om Christer.
Får vi det?

Det skrivs på fritids och det skrivs hemma och det skrivs på skoltid.

Vi återgår till frågan om det är en slump att våra elever vill skriva så här mycket?

Nej det är det inte!
Det är en medveten progress i skriv- och läsinlärningen som började med skrivuppgift 1 under höstterminen i årskurs 1.

Om jag måste plocka ut en enskild åtgärd jag förändrade från förra omgången jag hade ASL i en årskurs etta, så är det planeringen av ditt skrivarbete.

Att från första parskrivningen börja träna på att planera vad som ska skrivas innan eleverna sätter sig framför datorn gav ett mycket större resultat än vad jag kunde förutspå. Denna träning och den tydlighet vi haft i våra instruktioner kring de längre skrivarbetena har gjort att det vi nu skriver i årskurs 2 är av hög kvalité.

Det … och höga förväntningar, eller rättare sagt en grundtanke om att det slutgiltiga resultat (text + bild) ska vara av god kvalité.
Arbetet med bilderna till texterna är också något vi lagt stort värde på och det arbetet är mer komplext än bara rita en bild till.
Läs gärna hur tankarna kring det är i inlägget:
Deckarskrivandet del 2
Under rubriken: Dela upp texten – en planering av illustrationerna

Mysteriet om den försvunna diamanten 2

Att från första terminen i årskurs 1 medvetet arbeta mot målen i årskurs 3 och inte tänka i svårigheter, utan i möjligheter ger eleverna ett självförtroende i sitt författande.

Att med stolthet få läsa upp sin berättelse för klassen och se de fina bilderna projiceras stort på smartboarden ger eleverna en kick och en känsla av att det de gör i skolan och viktigt.

IMG_7055

Att få sin text och bild tryckt till en bok i flera exemplar ger också eleven en känsla av att vara författare på riktigt. Vilket är viktigt!

IMG_7044

Att få sina berättelser publicerade digitalt så andra kan läsa dessa ger allt en extra dimension. Jag använder mig av flipsnack och det blir mycket fina digitala böcker.

Nej, någon slump är det inte, utan ett målmedvetet arbete från vår sida och det har gett resultat. Tekniskt, formmässigt och i hur berättelsens uppbyggnad ser ut. Mål för årskurs 3.

Men som grädde på moset ser vi också fantasifulla världar öppnas för oss, bilder som slår oss knock-out!

Och … det värdefullaste av allt … skrivarglädje!

Du Christer … den här skulle vi kunna skriva en berättelse om …

IMG_7160

Ja, vem skulle inte vilja göra det?

Att skriva en egen deckare – konkret beskrivet

Vilken vecka!

Att arbeta ASL inriktat även i årskurs 2, kan vara lite svårt att förklara ibland, men saken är inte att vi fortsätter skriver oss till läsning (eller jo det handlar om det också), men det stora är förhållningssättet till hur vi arbetar med vår undervisning i svenska.

Såklart skruvar vi upp förväntningarna och ställer lite högre krav.
Vi rättar i texterna mer nu. Vi pratar ännu mer om hur vi bygger upp intressanta texter och hur en text ska fungera för att det ska bli ett bra innehåll. Och det här gör vi på ett mycket individuellt plan med eleverna. En viktig ingrediens är fortfarande att skrivandet ska vara stimulerande och roligt. Vi tar inte död på några blivande poeter, författare eller skribenter i vårt klassrum.  Med hjälp av våra deckarscheman så får eleverna en mängd träning på olika sätt att skriva, formade efter de kunskapskrav som ligger i åk 1-3.
Små korta skrivuppgifter med syften att träna in detaljer som vi har användning för i våra framtida skrifter.

Till det lägger vi motorikövningar och vi använder oss av vårt beprövade stationssystem från åk 1, inte lika många stationer, inte lika omfattande men ändå … stationstänket finns där. Eleverna känner igen sig, trygghet ger utveckling.

ASL i min värld … i vår undervisning.

IMG_5231

Vi fick ett telefonsamtal av bar gubben att det varit inbrott i baren under natten. Han sa det med en ledsen röst.”

Det var en vanlig dag den var så vanlig att alla andra dagar kändes ovanliga.”

Idag hände en grej som aldrig hade hänt. Saken spridde sig till flera och flera människor. Saken var att vi blev deckare.

Tre olika inledningar på våra deckare.
Tre fantastiska starter på spännande berättelser.
Tre grymma texter.

Av våra årskurs tvåor.

Här finns detaljer som gör mig så glad och varm i min egenskap som lärare och älskare av ord och text. Att eleverna beskriver hur känslan är hos bargubben i den första texten. Han säger det med en ledsen röst. Underbart … känslor in i texten. Läsaren är med.

I den tredje texten bygger våra unga författare upp en spänning utan att egentligen veta om det. Vad är det som har hänt … tänker vi.
Smart skrivet. En text som fångar läsaren direkt.

Den andra textraden, som också är en början på en av våra deckare är rent poetisk. Den är så bra att jag inte ens kan beskriva varför jag tycker det. En textrad som även utan någon fortsättning står sig i ett litterärt sammanhang. Jag ser att här finns det något unikt.

Överdriver jag?
Kanske, kanske inte …

IMG_5247

Men låt oss backa en aning …

Att skriva en deckare var dit vägen ledde med dessa deckarscheman vi arbetat med under höstterminen och någon vecka efter jul, och nu var det dags att introducera arbetet, att sätta upp riktlinjer och vad och hur vi skulle arbeta.

Med lika delar inspiration och förhållningssätt.

IMG_5166

Vi började prata om hur meningarna ska se ut. Vad som nu i åk 2 var ännu viktigare att tänka på. Vi tog upp om målen i åk 3.
Början – händelse – avslut.
Hålla ihop berättelsen.
Det mindes eleverna från de skrivarbetena vi hade i åk 1, sagorna och berättelsen om våra fantasifigurer och superhjältar.

Planering av deckaren.

Använd gärna tankekartan till hjälp.
Jag visade hur de kan tänka. Viktigt att tänka innan ni börjar skriva.
Eleverna fick ett stort papper till varje skrivgrupp (skrivarpar  och några tregrupper). Vi spred ut grupperna.

IMG_5155 IMG_5156

Det pratade, skrattade, planerade och skrev och drog streck och ringar. Visade upp för oss, fick lite feedback, planerade mer och visade upp igen. Våra elever är vana att planera sitt skrivande.
Det har vi gjort sedan de första skrivarbetena i skrivarpar redan från  årskurs 1. En mycket viktig detalj i skrivandet.

VFDJ6402 WYQC1350

IMG_5215

Vi hjälper eleverna med att bestämma typsnitt, storlek på rubrik och text också. Allt för att eleverna ska fokusera på det som nu är det viktigaste. Att skriva sin deckare. Ibland är det bra att eleverna har klara riktlinjer att förhålla sig till. En bra struktur.

Sammanfattning av vår arbetsgång:

  • Ett flertal kortare skrivövningar under en längre period.
  • Inspiration i form av en berättelse från Uppdrag språklyft.
  • Strukturella riktlinjer för formen av deckaren
  • Inspiration i hur planeringen kan göras
  • Planering av deckaren
  • Skriva
  • Läsa igenom och lyssna på texten
  • Rätta till
  • Skriva ut
  • Planera illustrationerna
  • Illustrera
  • Montera bild och text
  • Göra digitala böcker
  • Läsa upp

Vi är nu i skrivarfasen där vi pedagoger är lyssnare, läsare och pådrivare i de fall det behövs. Vi är också ordbanker.

Frågan som börjar med:
– Hur stavas …
Är en mycket frekvent fråga i klassrummet och det ser vi som ett gott tecken, ett intresse för att göra sin skrift så bra de kan.

IMG_5236

En glädje i att skriva.
Att förvalta denna och få våra elever att utveckla den förmågan är vårt ansvar och den ska vi se till att vårda och göda med en så bra undervisning i skrivutveckling som vi bara kan och där ligger grunden till ASL.

Att Segra och Lyckas i sitt skolarbete i många olika förmågor.

Nu längtar jag/vi till att få fortsätta med dessa detektivberättelser nästa vecka och redan då kommer en del börja med sina illustrationer. Det är en ren glädje att få vara med i denna mystikens resa in i olika deckargåtor. Imponerad är jag.

Del 2 – Deckarschemat del 2

Att starta upp med ASL – att skriva sig till läsning – och vidare mot åk 2

Nu närmar vi oss slutet av det här läsåret och det innebär att efter en skön sommar så nalkas en ny hösttermin. Tangentdansen har under året fått fler och fler följare både på bloggen och på facebook där vi finns med samma namn.

IMG_5062

Flertalet av er kanske får ta emot en årskurs 1 och är förstås helt sålda på att starta med ASL, ett beslut som ni aldrig kommer ångra. Några av er har haft en årskurs 1 och ska nu ta er vidare till årskurs 2 och inte är riktigt säkra på hur ni ska fortsätta.

Det här inlägget är riktat till er, men även till er som är i starten av ASL undervisningen i årskurs 1.

Jag har under mina tre år som bloggare i Tangentdansens regi, med stor inriktning mot  ASL, uteslutande delat mitt arbete för att visa hur fantastiskt det här arbetssättet är, både för oss lärare/pedagoger och framför allt hur givande och framgångsrikt det är för våra elever. Det har alltid varit min avsikt och är det fortfarande. Att min läromedelsbok kommer upp är inte ett sätt att påtvinga er att köpa den, men den blir en naturlig del av mitt arbete då den används dagligen i mitt arbete med ASL och min klass (att den är unik i sitt upplägg och med en otrolig massa tips och uppgifter är utan tvekan obestridligt, men det är ju en helt annan sak 😉 ). Den kommer även få en beskrivning i detta inlägg, vilket också är självklart och naturligt för mig.

Att starta upp med ASL
Ni som vill börja med ASL och funderar på hur och vad ni ska göra så kan ni ägna en halvtimme till att läsa en rapport från en magisters första år med ASL, en ren beskrivning av hur det året blev och varför, med både det goda och det som gick lite sådär.

Det är en ganska direkt beskrivning av hur detta arbete gick till i ett klassrum under ett år.

rapport 1

Rapport från årkurs 1

I den står det om bakgrunden till arbetet med ASL. Mina första trevande steg och hur vi utvecklade bokstavsscheman som vi kom att arbeta med. Rapporten är fri att ta ner och kopiera om du så önskar. Gratis som den alltid varit och kommer vara.

Vad som sedan kom ut av detta läsår och en utveckling av våra bokstavsscheman är den fina blåa läromedelsbok som jag fick förmånen att skriva. I den har du möjlighet som lärare att starta upp med ASL i stort sett dagen efter boken landat i dina händer. Den ger dig en beskrivning av hur arbetet är tänkt och hur du ska förbereda dig inför starten.
Du får en handledning i ASL tänket och mängder av praktiska tips, skrivuppgifter, motorik- , bygg- och kreativa uppgifter. Allt kopplat till en bokstav och ett schema (28 st)
I boken kan du följa bokstavsordningen om du vill, men du har också den härligt fria möjligheten att plocka de delar du själv vill och göra arbetet till ditt eget.

omslag bok

Till din hjälp har du förutom alla skrivuppgifter, övningar i motorik, byggtips och kreativa idéer, en matris där allt är kopplat till det centrala innehållet i vår läroplan.

schemamatris IMG_2865

Material som behövs för att genomföra arbetet med ASL finns oftast i någon form på skolorna, men jag har även här gjort en liten lathund för vad som behövs för att göra de uppgifter som jag använt mig av.

materiallista

Den finns under kopieringsmaterial här på bloggen.
Boken, som det här inlägget inte skulle vara en reklam om, är förstås en stor hjälp och källa till inspiration för er som ska arbeta med ASL och den passar att använda både i förskoleklass och i åk 1 och en bit in i åk 2 också.

Vill man kika lite på hur den ser ut så finns ett smakprov här:
Smakprov på Boken

ASL och dess mångfacetterade möjligheter:
Att vidare och enkelt förklara hur det här arbetssättet är i små korta ord är nästan helt omöjligt, men det finns några ledord som jag direkt kan säga och det är dessa; Variationsrikt arbetssätt, individbaserat på riktigt, ansvarstagande och samarbete.
Dessa 4 grundstenar bygger upp elevernas förmågor i så många olika aspekter.
ASL är ett arbetssätt som bygger upp hela individen, inte isolerat till bara skriv- och läsutvecklingen. En helhetssyn på lärandet som bygger upp glädjen och intresset för skolan hos individerna och gynnar deras kunskapsresa.

Prova dig fram, gör det till ditt eget arbetssätt. Det finns så mycket att vinna på det.

Jag länkar några av de inlägg under året som jag absolut tycker är läsvärda:

Årskurs 2 – hur fortsätter jag?

Som ni vid det här laget kanske misstänkt så isolerar jag inte ASL till bara det svenska arbetet och/eller bara till den tidiga skriv- och läsutvecklingen.
Nope … för mig är det ett arbetssätt som sträcker sig över ämnesgränserna och där jag integrerar det mesta inom SO och NO blocket.

Vad vi gjorde i årskurs 2 och som jag tänker ge mig in på under nästa tvåa är Deckarschemaarbetet, som även det utmynnade i en skriftlig rapport som fick det fyndiga namnet ”I spåret av ASL – Detektivbyrån”

i spåret av asl

Rapporten är en blandning av handledning och beskrivning av vad som hände då vi arbetade med det här arbetet i en kronologisk ordning. Deckarschemana som tillhör detta arbete finns att ladda ner på Tangentdansen fritt, så också denna rapport.
En bra fortsättning på det ASL arbete du arbetat med under åk 1.

Deckarscheman
I spåret av ASL – Detektivbyrån

Min tanke med det här inlägget var att du som är intresserad av ASL ska bli än mer intresserad och ge dig in i det här arbetssättet. Jag hoppas du får lite inspiration av det du kan hitta här och uppkommer det några funderingar så finns jag ett enkelt mejl bort.

Jag försöker besvara alla frågor som jag får.

Vill du ta del av mina föreläsningar så kommer jag på en liten hösttripp på några ställen i landet. Jag finns även att boka in på föreläsningar utöver dessa. Kontakta i så fall Leif Lundgren på länken nedan, eller mig så försöker vi ordna det:

Öppna föreläsningar hösten 2016

Ha en underbar ASL undervisning i framtiden.

/Christer Friman

IMG_2856