Etikettarkiv: skriva

Resan – vårt höstprojekt – ASL

Höstens planering.

Vi satte oss i arbetslaget och började spåna kring våra stora områden. Matematik, SO och NO och svenska förstås.
Vi ville ha något större skrivarbete och även försöka få in ASL tänket i det. Resan växte fram och här kommer våra tankar kring det.

Allt kommer finnas på Tangentdansen för de som vill använda det.

Under fliken – RESAN

resan 1

Jag har en förkärlek till arbetsscheman. Mina elever är vana vid det arbetssättet och det är ett bra sätt att få in många olika förmågor att träna eleverna i. Varierat, kreativt och individualiserat. Eleverna får också ta ansvar för sitt arbete.

I det här arbetet har vi som mål att integrera många ämnen med svenska ämnet. Geografi blir en självklar del i arbetet då vi är ute i världen och snurrar runt. Lite små tankar på att få in både matematik och engelska har vi och även SO och NO ska få sin plats i detta temaarbete. Vi kommer även arbeta praktiskt med hela kroppen, så som vi gjort både i årskurs 1 och 2.

Skriv- och lästräning naturligtvis.

Allt börjar med Kaptenens logg.
En liten förklaring vad som hänt och hur vårt äventyr börjar.

Kaptenens logg

Brevet ska starta upp temat och kommer läsas upp för eleverna imorgon (så om någon förälder hinner läsa nu, spoila inte 😉 ).

De olika delarna – våra scheman – ska ta vår resa framåt och sedan mot slutet ska eleverna ha så mycket material i sin loggbok att de kan avsluta hela arbetet med en egen berättelse om vad som hänt.

Det är planeringen i grova drag.

Detaljplanerat har vi endast gjort med det första schemat.
lastlistan 1lastlista 2

Jag kommer välja att låta eleverna arbeta i par.
Samarbete är en så viktig del i vårt arbete.

Känns som det kan bli riktigt trevligt det här.

 

 

Att skriva en fabel

Mot slutet av årskurs två så vågar vi oss på att skriva egna fabler.
En inte alltför enkel uppgift skall tilläggas.

Till skillnad mot det vi skrivit förut ska fabeln vara kort, kärnfull och med någon sorts sensmoral, vi ska lära oss något av den. Vi ska också låta bli att strössla med orden. Något som vi arbetat så mycket mer i de andra berättelserna.

Så hur börjar vi då?

Vi pratar om vad eleverna tror en fabel är för något.
De får helt enkel berätta vad de vet, och det visar sig vara …
inte alls speciellt mycket från början.

Då berättar vi några fabler för klassen:
* Haren och sköldpaddan (eller haren och igelkotten)
* Pojken och vargen.
* Lejonet och räven.

Vi berättar om Aisopis, slaven som berättade fabler 500 fkr.
Hur han lurade fångvaktare med att göra berättelser som handlade om djur istället för människor.

fablernas värld

Vi ser några avsnitt av Fablernas värld.
Vi pratar om djurs egenskaper, som vi människor satt på dem.
Hur beskrivs oftast ett lejon, en hare, en sköldpadda, en räv, en uggla, hur skulle ni vilja beskriva olika djur.
Tänk på det innan ni skriver er fabel.

Vi delar in eleverna och sen får de börja planera sina fabler.
Planering är vi kungliga på nu … nästan.

IMG_0036

Det skrivs, ändras och skrivs igen. Det står still hos en del!
Vi får ge förslag, prata om hur olika djur kan vara. Går det att använda i er fabel. Ska någon var elak och någon snäll.

Idèer kommer – det börjar skrivas – kort – kärnfullt!

Sen gör vi endast två illustrationer per fabel denna gång, förutom i tregruppen. Det måste vara rättvist, en bild var.

IMG_0031 IMG_0042

IMG_0045 IMG_0039

IMG_0030  IMG_0025

Av alla skrivuppgifter vi gjort visade sig fabeln vara den som hade störst utmaning, just det här med att vara så kort och kärnfull, ett ord som vi också pratat om vad det kan betyda. Kärnfull text!

Bananbråket

IMG_0101

Hästen, Åsnan och Elefanten

IMG_0102

IMG_0103

IMG_0104

Ugglan och den glömska ekorren

IMG_0107

IMG_0108

Igelkotten och grodan

IMG_0110

IMG_0111

Gamen och Kamelen

IMG_0112

IMG_0113

Ibland kan sensmoralen vara så udda som att man inte ska äta levande saker, bra att veta liksom 😉

Vad vi gjorde när fablerna lästes upp, var att inte berätta vilken sensmoral vi satt på våran fabel, utan det skulle de som lyssnade försöka lista ut (då får vi aktiva lyssnare också).

IMG_0057 IMG_0068

IMG_0080 IMG_0089

Aktiva lyssnare – viktigt!

IMG_0060

IMG_0065

Att skriva fabler utmanar verkligen eleverna.  Vi fick härliga förslag till vad vi kan lära oss av våra olika fabler. Jag ska sätta mig ner och göra en revidering av detta arbetsområde och utveckla det.
Kommer i min nästa bok som ett avsnitt i temaskrivningarna för åk 2 😉

Mer fabler kommer upp nästa vecka, alla var inte klara.

 

 

 

Författarglädje – hur kom vi hit?

IMG_7038

Jag har länge tänkt få ner ett inlägg om vad som hänt i vårt klassrum det senaste året. Det började i november/december 2015 och fortsatte under vårterminen 2015, men tog rejäl fart under 2016.

När en utvecklingsprocess går och når dit vi önskat och längre.

IMG_7046

Att skriva sig till läsning och sen läsa det vi skrivit.
Att sedan vilja skriva mer och läsa upp det.
Att finna en genuin glädje i att berätta historier i skrift.

IMG_6642 IMG_6652

IMG_6651 IMG_6653

Här tar några elever i klassen över och lägger till ett arbete i vårt rymdtema. De fick så många idéer att skriva om när de gjorde sina egna fantasiplaneter så de ville skriva en berättelse om det.

Här kommer vi då till hur vi ska agera som lärare. Just det här arbetet var ett gemensamt planerat tema med eleverna. Vi hade börjat med en VÖL och sedan lagt upp arbetet efter det. Någon berättelseskrivning hade vi inte med i planeringen och vi hade alldeles nyss skrivit en berättelse, en mycket omfattande uppgift, som resulterade i våra deckare. 

Ska vi säga nej och fortskrida med det som ingick i planeringen?

Jag vill absolut inte skriva någon på näsan (Hevdiguttryck om ni minns), men säger vi nej i det här läget som pedagog så vill jag verkligen att du funderar på vart du vill nå med din undervisning. 

Vad vi har här är elever som sprudlar av idéer, en otrolig energi, en vilja att arbeta med något som vi vet är ett av våra största mål i den här årskursen. En glödande eld att få berätta en historia i skrift.

Att släcka den med ett;
”Nja jag vet inte … vi skrev ju alldeles nyss en deckare och det var inte alls det här som var planerat i vårt rymdtema. Ni vet ju … ni var ju faktiskt med att planera upp det och vi har en hel del annat också som vi måste hinna med i årskurs 2. Ni ska få skriva mer berättelser i årskurs 3.”

Ni ska få skriva mer i årskurs 3.

En inte alls omöjlig mening i ett klassrum.

Jag svarade inte så, och jag är glad över att jag inte gjorde det.
Ibland tror jag mig vara så klok i mina beslut, men allt som oftast tror jag att det är 20% intuition och 80% ren tur. I backspegeln kan man ju alltid måla upp sig som en klok och vis ledare 😉

Från kursplanen i svenska (åk 1-3)

  • Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar.
  • Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning.
  • Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Rymdens konung from Christer Friman on Vimeo.

Så vi gjorde på det här sättet:

Jag började med att istället för att säga nej, fråga hur eleverna tänkt sig den här uppgiften i vårt rymdtema och de förklarade, och sen ville de förklara för resten av klassen. Plötsligt har vi en lärande-situation och ett elevinflytande som inte alls fanns i planerna från början.

Jag lutar mig tillbaka och ser eleverna förklara hur de tänkt sig uppgiften för de andra i klassen. De svarar på frågor som kommer och de gör det på ett sätt som gör mig imponerad.

Och vi har en ny skrivuppgift … och alla vill skriva … och det är bra.

IMG_7004

Vi har fram till nu skrivit tre större berättelser, som blivit böcker till vårt klassrumsbibliotek och är nu inne på vår fjärde. Vi trycker alltid upp våra berättelser och vi delar dem till föräldrar andra klasser, och vi delar det även digitalt på bloggen.

Vi har alltid riktiga mottagare, inte bara lärarna och klasskamrater.

IMG_7041

Men är det en slump att våra elever hittar idéer att skriva om i allt de nu gör, för så är det verkligen. De hittar idéer i allt.

IMG_6993

Påskpyssel!

IMG_6986

De här kan vi skriva en berättelse om Christer.
Får vi det?

Det skrivs på fritids och det skrivs hemma och det skrivs på skoltid.

Vi återgår till frågan om det är en slump att våra elever vill skriva så här mycket?

Nej det är det inte!
Det är en medveten progress i skriv- och läsinlärningen som började med skrivuppgift 1 under höstterminen i årskurs 1.

Om jag måste plocka ut en enskild åtgärd jag förändrade från förra omgången jag hade ASL i en årskurs etta, så är det planeringen av ditt skrivarbete.

Att från första parskrivningen börja träna på att planera vad som ska skrivas innan eleverna sätter sig framför datorn gav ett mycket större resultat än vad jag kunde förutspå. Denna träning och den tydlighet vi haft i våra instruktioner kring de längre skrivarbetena har gjort att det vi nu skriver i årskurs 2 är av hög kvalité.

Det … och höga förväntningar, eller rättare sagt en grundtanke om att det slutgiltiga resultat (text + bild) ska vara av god kvalité.
Arbetet med bilderna till texterna är också något vi lagt stort värde på och det arbetet är mer komplext än bara rita en bild till.
Läs gärna hur tankarna kring det är i inlägget:
Deckarskrivandet del 2
Under rubriken: Dela upp texten – en planering av illustrationerna

Mysteriet om den försvunna diamanten 2

Att från första terminen i årskurs 1 medvetet arbeta mot målen i årskurs 3 och inte tänka i svårigheter, utan i möjligheter ger eleverna ett självförtroende i sitt författande.

Att med stolthet få läsa upp sin berättelse för klassen och se de fina bilderna projiceras stort på smartboarden ger eleverna en kick och en känsla av att det de gör i skolan och viktigt.

IMG_7055

Att få sin text och bild tryckt till en bok i flera exemplar ger också eleven en känsla av att vara författare på riktigt. Vilket är viktigt!

IMG_7044

Att få sina berättelser publicerade digitalt så andra kan läsa dessa ger allt en extra dimension. Jag använder mig av flipsnack och det blir mycket fina digitala böcker.

Nej, någon slump är det inte, utan ett målmedvetet arbete från vår sida och det har gett resultat. Tekniskt, formmässigt och i hur berättelsens uppbyggnad ser ut. Mål för årskurs 3.

Men som grädde på moset ser vi också fantasifulla världar öppnas för oss, bilder som slår oss knock-out!

Och … det värdefullaste av allt … skrivarglädje!

Du Christer … den här skulle vi kunna skriva en berättelse om …

IMG_7160

Ja, vem skulle inte vilja göra det?

Mysteriet om grisen – en deckare

Vad gör Pansar från Gladiatorerna?
Varför är grisbonden så ledsen?
Vilka är egentligen världens coolaste deckare?

Allt det här får ni reda på om ni läser:
Mysteriet om grisen !!!!!

Författare: Alice & Julia
Illustrationer: Julia & Alice

Deckarskrivandet (del 2) – mer om hur och varför?

IMG_5325

Arbetet med våra deckare fortskrider och vi har detaljplanerat olika punkter som vi vill eleverna ska tänka på innan de går vidare i sitt framställande av deckarberättelsen.

En viktig del är naturligtvis illustrationerna till texten.
Vi arbetar mycket med att text och bild ska höra ihop i allt vi skriver.
Och även där är det viktigt att planera hur.

Men först  kikar vi lite mer detaljerat på processen i själva skrivandet.  Hur förbättrar vi våra texter utan att dissekera både text och lust?

IMG_5310

När skrivarparet först presenterar sin text/berättelse som klar så kan vi med all säkerhet veta att den kommer behöva bearbetas minst en gång. Hur gör vi för att det ska bli en positiv bearbetning?
Att om och om igen skriva om kan, om vi inte är försiktiga, leda till att skrivglädjen minskas drastiskt. Det vill vi inte! 

Eleverna har fått lyssna igenom sin berättelse först med en uppmaning att lyssna efter sånt som låter konstigt i texten och rätta till det som de kan. Sen sätter jag eller Eva oss tillsammans med eleverna och vi  lyssnar och läser igenom berättelsen igen.
Jag stoppar när jag hör något som låter lite konstigt. Frågar om det går att fixa till det där så jag, som läsare, förstår berättelsen lite bättre. Vi gör det samtidigt som vi berömmer deras kreativitet och fina text.

”Det här är ju verkligen häftigt tänkt, men jag är lite osäker på hur de kom just till det här stället och hittade den här ledtråden. Kan man förklara det på något sätt?”

Detta enkla sätt att berömma och fråga samtidigt gör att eleverna vill förändra och förbättra sin text. Responsen blir en positiv upplevelse och nästan alltid kan någon i gruppen muntligt förklara hur det gått till och då behöver jag bara lägga till:
Bra! Skriv exakt det du sa till mig nu, kanon!

IMG_5243

Dela upp texten – en planering av illustrationerna

IMG_5321

Först bestämmer vi hur många sidor vi ska ha i vår bok, alltså hur många illustrationer ska vi göra. Det här bestämmer vi innan vi börjar dela upp texten och den här gången när texten blev lite längre än förra gången vi skrev, så bestämde vi oss för någonstans runt 10 sidor. Runt … betyder helt enkelt ett flexibelt antal kring talet 10 (ungefär 8-12).

Eleverna får tillsammans dela in texten i bra små stycken där det gäller att inte kapa mitt i meningar, utan behålla text så det hör ihop och sedan planera en illustration till just den textdelen. Verkar det krångligt och avancerat? 

Ja, det är det … ett avancerat arbete som kräver en hel del av eleverna, men omöjligt? Absolut inte! Vi började med det här sättet att planera våra bilder redan i det första längre skrivarbetet (sagan) i årskurs 1, i slutet av första terminen. Bilden ovan visar hur eleverna just har kapat en mening och där får jag som pedagog ett perfekt tillfälle till att prata om detaljer i just att planeringen av bilder/sidor.
Hur blir er berättelse om ni har halva meningen på en sida och den andra halvan på nästa? Fungerar det bra för mig som läsare? Hur går det ihop med de illustrationer ni ska göra?

Bildarbetet – själva illustrationerna till texten 

IMG_5318

Även här hade vi en tanke, eller faktiskt två tankar. Två pedagoger, två olika tankar som visade sig komplettera varandra på ett utmärkt sätt. Min fundering var att då vi arbetat med berättelser förut så blev det ett litet problem när eleverna klistrade in sin text på de fina bilderna. Den blev ibland inklistrad över viktiga detaljer i själva bilden och förstörde helhetsintrycket. Vi löste det enkelt med en avdelning av pappret. 10 cm längst ner ska vara fritt från illustrationer. Där ska texten klistras in. Praktiskt löst.

Kreativt hade Eva tänkt till om.
En deckare ska vara lite mörk och spännande, så vi sparade på färgerna. Mycket svart, grått, blyerts skulle dominera våra illustrationer … med någon enstaka färgklick på det som var viktigt i bilden. Läckert att se eleverna ta sig an den uppmaningen.

IMG_5311 IMG_5313

IMG_5316 IMG_5320

Våra deckare är under produktion. Utvecklingen från förra gången vi skrev berättelser är enorm, speciellt i textmängden och innehållet.

Det ska bli så härligt att se de färdiga resultaten och alla deckare kommer självklart presenteras här på Tangentdansen.

Avslutar med ett litet citat från en biljakt i en av deckarna.
”In i stan mitt i tysta natten.”

(de vet inte hur bra de skriver)

Att skriva en egen deckare – konkret beskrivet

Vilken vecka!

Att arbeta ASL inriktat även i årskurs 2, kan vara lite svårt att förklara ibland, men saken är inte att vi fortsätter skriver oss till läsning (eller jo det handlar om det också), men det stora är förhållningssättet till hur vi arbetar med vår undervisning i svenska.

Såklart skruvar vi upp förväntningarna och ställer lite högre krav.
Vi rättar i texterna mer nu. Vi pratar ännu mer om hur vi bygger upp intressanta texter och hur en text ska fungera för att det ska bli ett bra innehåll. Och det här gör vi på ett mycket individuellt plan med eleverna. En viktig ingrediens är fortfarande att skrivandet ska vara stimulerande och roligt. Vi tar inte död på några blivande poeter, författare eller skribenter i vårt klassrum.  Med hjälp av våra deckarscheman så får eleverna en mängd träning på olika sätt att skriva, formade efter de kunskapskrav som ligger i åk 1-3.
Små korta skrivuppgifter med syften att träna in detaljer som vi har användning för i våra framtida skrifter.

Till det lägger vi motorikövningar och vi använder oss av vårt beprövade stationssystem från åk 1, inte lika många stationer, inte lika omfattande men ändå … stationstänket finns där. Eleverna känner igen sig, trygghet ger utveckling.

ASL i min värld … i vår undervisning.

IMG_5231

Vi fick ett telefonsamtal av bar gubben att det varit inbrott i baren under natten. Han sa det med en ledsen röst.”

Det var en vanlig dag den var så vanlig att alla andra dagar kändes ovanliga.”

Idag hände en grej som aldrig hade hänt. Saken spridde sig till flera och flera människor. Saken var att vi blev deckare.

Tre olika inledningar på våra deckare.
Tre fantastiska starter på spännande berättelser.
Tre grymma texter.

Av våra årskurs tvåor.

Här finns detaljer som gör mig så glad och varm i min egenskap som lärare och älskare av ord och text. Att eleverna beskriver hur känslan är hos bargubben i den första texten. Han säger det med en ledsen röst. Underbart … känslor in i texten. Läsaren är med.

I den tredje texten bygger våra unga författare upp en spänning utan att egentligen veta om det. Vad är det som har hänt … tänker vi.
Smart skrivet. En text som fångar läsaren direkt.

Den andra textraden, som också är en början på en av våra deckare är rent poetisk. Den är så bra att jag inte ens kan beskriva varför jag tycker det. En textrad som även utan någon fortsättning står sig i ett litterärt sammanhang. Jag ser att här finns det något unikt.

Överdriver jag?
Kanske, kanske inte …

IMG_5247

Men låt oss backa en aning …

Att skriva en deckare var dit vägen ledde med dessa deckarscheman vi arbetat med under höstterminen och någon vecka efter jul, och nu var det dags att introducera arbetet, att sätta upp riktlinjer och vad och hur vi skulle arbeta.

Med lika delar inspiration och förhållningssätt.

IMG_5166

Vi började prata om hur meningarna ska se ut. Vad som nu i åk 2 var ännu viktigare att tänka på. Vi tog upp om målen i åk 3.
Början – händelse – avslut.
Hålla ihop berättelsen.
Det mindes eleverna från de skrivarbetena vi hade i åk 1, sagorna och berättelsen om våra fantasifigurer och superhjältar.

Planering av deckaren.

Använd gärna tankekartan till hjälp.
Jag visade hur de kan tänka. Viktigt att tänka innan ni börjar skriva.
Eleverna fick ett stort papper till varje skrivgrupp (skrivarpar  och några tregrupper). Vi spred ut grupperna.

IMG_5155 IMG_5156

Det pratade, skrattade, planerade och skrev och drog streck och ringar. Visade upp för oss, fick lite feedback, planerade mer och visade upp igen. Våra elever är vana att planera sitt skrivande.
Det har vi gjort sedan de första skrivarbetena i skrivarpar redan från  årskurs 1. En mycket viktig detalj i skrivandet.

VFDJ6402 WYQC1350

IMG_5215

Vi hjälper eleverna med att bestämma typsnitt, storlek på rubrik och text också. Allt för att eleverna ska fokusera på det som nu är det viktigaste. Att skriva sin deckare. Ibland är det bra att eleverna har klara riktlinjer att förhålla sig till. En bra struktur.

Sammanfattning av vår arbetsgång:

  • Ett flertal kortare skrivövningar under en längre period.
  • Inspiration i form av en berättelse från Uppdrag språklyft.
  • Strukturella riktlinjer för formen av deckaren
  • Inspiration i hur planeringen kan göras
  • Planering av deckaren
  • Skriva
  • Läsa igenom och lyssna på texten
  • Rätta till
  • Skriva ut
  • Planera illustrationerna
  • Illustrera
  • Montera bild och text
  • Göra digitala böcker
  • Läsa upp

Vi är nu i skrivarfasen där vi pedagoger är lyssnare, läsare och pådrivare i de fall det behövs. Vi är också ordbanker.

Frågan som börjar med:
– Hur stavas …
Är en mycket frekvent fråga i klassrummet och det ser vi som ett gott tecken, ett intresse för att göra sin skrift så bra de kan.

IMG_5236

En glädje i att skriva.
Att förvalta denna och få våra elever att utveckla den förmågan är vårt ansvar och den ska vi se till att vårda och göda med en så bra undervisning i skrivutveckling som vi bara kan och där ligger grunden till ASL.

Att Segra och Lyckas i sitt skolarbete i många olika förmågor.

Nu längtar jag/vi till att få fortsätta med dessa detektivberättelser nästa vecka och redan då kommer en del börja med sina illustrationer. Det är en ren glädje att få vara med i denna mystikens resa in i olika deckargåtor. Imponerad är jag.

Del 2 – Deckarschemat del 2

Homonymer

Jag hade lagt undan H schemat.
Var lite fundersam på det här med Homonymer.
Hur skulle dessa ettor förstå och kunna arbeta med dessa ord.

Underskatta aldrig dina elever Christer.

IMG_7348

Eller underskatta är kanske inte helt rätt.
Jag trodde uppgiften skulle skjuta över huvudet på dem.
Kanske underskattade jag min egen förmåga, vår förmåga att förklara.
Min egen undervisning.

För ungefär två veckor sedan skrev vi ordet HOMONYMER stort på tavlan.
Vi närmade oss försiktigt vad ordet betyder, gav några exempel och sen frågade vi eleverna om de kunde komma på några egna … och till min förvåning så visade sig det inte vara något problem alls. Igen … blev jag överraskad.

Uppgiften om homonymer som jag läst om i Erica Lövgrens bok, som hon gjort med sina elever, som jag själv trodde var lite svårbegriplig, visade sig väcka ett intresse för hur ord och vad de betyder, hur samma sorts ord kan betyda två helt skilda saker.
Nyfikenhet på ord som väcktes och inte avtog.

IMG_7161 IMG_7164

Idag, två veckor sedan, på våra morgonsamlingar … kommer det fortfarande, varje dag.
– Christer, jag har en homonym.
– Åh, låt höra!
– Matte!
– Okej, berätta!
– Matte är ju en hon som har en hund … och matte sånt vi gör här i skolan.
– Exakt, den skriver vi upp … den var riktigt bra.

Vi fortsätter fylla på våra homonym tavla.

IMG_7358

Gör egna tolkningar av homonymer i ord och bild.

IMG_7903 IMG_7902 IMG_7900 IMG_7899

 

Arbeta med homonymer i årskurs ett.
Helt galet!

Helt galet roligt!

Läsa upp!

Vi avslutade dagen idag så som vi gjort så många gånger förut.
Med att några elever läste upp sin skrivna text.
Idag var det gåtor.

Egna skrivna gåtor.

IMG_6567

En liten stund då alla lyssnar på mig.
En stund då min text är i centrum.
En stund då mina ord äger klassrummets tystnad.

IMG_6558

Den här gången gåtor.

Vem ska få gissa på min gåta?
Jag bestämmer … det är min text … min gåta.
Jag bestämmer vem som ska få svara.

IMG_6560

Att få läsa upp.

Så enormt viktigt för att göra det vi skriver viktigt på riktigt.
Något vi är duktiga på.

Att få känna oss viktiga.
Läs upp, mera, ofta …

Några varje dag … är målet.

Gosedjursdagen – en mjukis dag

IMG_6095

Vi bjöd in våra gosedjur till en dag i skolan.
Uppgifterna var att skriva lite och berätta om vårt gosedjur och rita och fotografera det till Boken om mig själv.

IMG_6068

Målet var att alla skulle hinna med hela arbetsgången idag.

IMG_6022 IMG_6036

Gosedjuren poserade så gärna i fotografihörnan. En del lite busigare än andra.
Kön ringlade sig på flera sätt. Tycker korven ser lite sur ut.
Förmodligen en sådan man äter till sauerkraut.

IMG_6063 IMG_6065

Att skriva med dessa figurer är inte alltid så lätt. De håller sig inte skinnet direkt.

IMG_6043 IMG_6067 IMG_6082 IMG_6083

På ritstationen var de tvungna att vara lite mer stilla.
Modella gillade de verkligen att göra, fåfänga mjukisar det här.

IMG_6054 IMG_6056 IMG_6059 IMG_6085

Här kommer presentationen av alla våra mjukisar, alla hann färdigt.

IMG_6113 IMG_6120 IMG_6121 IMG_6128IMG_6114 IMG_6115 IMG_6116 IMG_6117IMG_6119 IMG_6132IMG_6122 IMG_6126 IMG_6127 IMG_6130IMG_6133 IMG_6134 IMG_6135 IMG_6137 IMG_6138 IMG_6143

Det var vår mysiga gosedjursdag,
några avslutade dagen med lite frivoltsträning i klassrummet.

IMG_6165 IMG_6184

Bombar på med ett B inlägg till

Byggt upp elevernas förmågor till B-schemats huvudnummer:
Berättelsen

IMG_5057

Sagan som vi arbetade med för ett antal scheman sedan var starten på det här skrivtemat.  Efter det arbetade vi med Monster på M, egenskaper på E, fantasi och föreställningsförmåga på F, och nu är vi framme vid B och ska använda oss av all denna kunskap och träning på förmågor i våra berättelser.

IMG_5016

Planeringsfasen (den så viktiga).
Vi har eldat upp eleverna med att berätta vilka otroligt coola och fräna huvudpersoner till sina sagor som de redan gjort. Superhjältarna, fantasifigurerna i lera, eller de galet läckra och söta små monster som hänger på väggen (inte eleverna de sitter oftast på sina stolar).

– Ni får välja vilka ni vill som huvudpersoner.
Får man använda både superhjälten och fantasifiguren?
– Jepp!
Får man använda monstret, superhjälten och fantasifiguren?
– Absolut … bara ni får ihop en berättelse som håller.

Så går vi igenom, repeterar hur en berättelse ska vara uppbyggd och jag tror minsann jag ser ljus tändas i ögonen på eleverna, det glöder till liksom, de är sugna.

IMG_5003

Alla börjar inte på samma gång, en del arbetar med andra B uppgifter.

IMG_5024  IMG_5006  IMG_4993 IMG_4994  IMG_5010 IMG_5018

Bussen, Matematikblommor, Lista B ord.

Vi har också ett skrivarpar som planerat sin nya berättelse sedan de skrev sagan, och det här är en sådan stund som jag och Eva bara står bredvid och ler och nickar till varandra.

This is good …

Bling och Blongs Kusiner from Christer Friman on Vimeo.