Etikettarkiv: beskriva

Alster med höstlovstema

Vi har skrivit och illustrerat vårt höstlov.

En vanlig ”skoluppgift” som jag som lärare inte alltid varit så förtjust i av olika anledningar, men i den formen vi gör den nu så känns den helt okej.

Att skriva om något självupplevt är ett enkelt knep att få fram texterna på.
En fortsättning på ”Jag gillar …”, ”Jag kan …”, ”Jag tycker inte om …”, meningarna som vi arbetade med under årskurs 1.

Att få mysa med sin lillebror är bara det värt att skriva om.

Ibland är det inte bara resor, bio och roliga saker som händer.

Sen händer det också stora saker, och att fylla år är STORT.

Vi arbetar mycket med detaljer i våra illustrationer.

Snart drar vi igång Förr & Nu temat.


Prenumerera på nya blogginlägg

Einar Tvär – beskriva

I vårt deckarschema är det fortfarande fokus på att beskriva personer och nu även saker. Uppgiften där vi läser om karaktären Einar Tvär var klockren, dels för att vi nu har gjort liknande uppgifter och dels för att vi börjar förstå oss på dessa adjektivs betydelse för att göra texter mer intressanta och levande.

Vi började med att stryka under orden i texten som beskrev något om Einar. Sen läste vi texten några gånger och efter det så beskrev vi Einar för varandra muntligt, utan att ha någon text som stöd.

Efter det så skulle vi skriva om Einar på datorn tillsammans med vår deckarskompis, men det som var mest inspirerande var förstås att rita Einar. För Einar Tvär var en riktigt färgstark karaktär med många speciella och utmärkande drag, vilket ni kan se på dessa bilder.

Som alltid är det uppgiftens utformning som ger resultat. I vissa fall helt enkelt hur figuren vi arbetar med ser ut som ger denna kreativa explosion.

Einar Tvär en odödlig herre i vårt sällskap. Ingen av oss kommer någonsin glömma hur han ser ut, men är det han som är kidnapparen av Piffy?

Det återstår att se.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Deckarschema 3

Vi gjorde klart självbedömningen på schema 2 och redan andra gången vi gör det så blev samtalen om hur de olika uppgifterna gått  mer intressanta.

Hur gick det för dig när du läste upp din beskrivning?
Kan du återberätta vad som hänt i historien fram till nu?
Hur han du göra för att det ska gå ännu bättre nästa gång?
Behöver du träna på någonting speciellt?

Fina samtal om bedömning med eleverna på ett naturligt sätt. En enkel början till att vänja eleverna med vad bedömning och mål är. Ett mer konkret sätt än att stå och rapa upp mål från läroplanen.

Dags att starta upp deckarschema 3.

Rent estetiskt, det vackraste schemat hittills.

Sally Smart går ju vidare och intervjuar sina misstänkta och historien blir krångligare och krångligare. Vem är kidnapparen egentligen?

Einar Tvär står i centrum för det här schemat och vi arbetar vidare med beskrivningar både av personer och nu även föremål. Skriva och beskriva, läsa upp och gissa. Adjektivsträning så det stänker om det.

Uppdrag 5 är en efterlysning på ett föremål.
Uppdrag 6 är att göra egna fingeravtryck och en del uppgifter till det.

Gåtorna denna gång blir att göra räknesagor.

Motorikövningarna är rena kontraster till varandra. En Mandala med konsonanter, och den andra är kroppsövningar med hela kroppen (övningskortet inte klart just nu).

Allt ligger på deckarschema för de som vill ha.


Prenumerera på nya blogginlägg

Äventyr – efterarbetet

Dagen efter äventyret var vi uppspelta och det fanns så mycket energi och lust att berätta och skriva om vad vi upplevt. Självklart använde vi oss av det. Vissa lektioner är så självgående att det du som pedagog behöver göra är att dela ut rätt verktyg och sen kliva två steg bakåt och bara betrakta myllret av kreativitet.

Vi fördelade oss snabbt vid datorerna. De som ville skriva själva fick göra det och ville man arbeta tillsammans med någon gick det också bra.

Fanns ingen dator ledig så började de med bilden. Inspiration till bilder var i stort sett obegränsad. ”Christer, får man bara göra en bild?

Alla blev klara med sin text och bild under fredagen. Oerhört nöjda betraktade vi våra fina alster och läste varandras upplevelser av kvällens äventyr.

Emil berättar ganska tydligt hur det kändes när Mostronen dök upp.

Jack valde att rita ett av de förstenade djuren.

Emilia visar med sin bild att Mostronerna inte var att leka med.

Gustavs bild visar när Oskar Åbergsgubben trollar bort magin från de magiska stenarna. Ser ni hur härligt det sprakar från elden?

 

Moses text sammanfattar hela äventyret på ett detaljrikt och kronologiskt sätt. 

En detalj i Davids teckning visar flera av de märkliga symbolerna vi hittade här och där i skogen, på stenar, under stenar, på ett spjut och lite varstans.

Det blev en mängd fina illustrationer. Ett arbetet med en stark upplevelse gav stor inspiration till både en självupplevd text och ett bildspråk som slår ut det mesta av det vi gjort innan. Böjer min nacke och tackar äventyrsgänget för att vi fick vara med och deltaga i något som vi inte glömmer på länge.

 

 

Underbart!


Prenumerera på nya blogginlägg

Uppdrag 4 – signalement

Arbetstempot i deckarschemat är intensivt och vi börjar gå mot de sista uppgifterna.

Varvat med våra motorikövningar så skrivs det signalement på klasskompisar.
Det är väldigt hemligt vem man skriver om, så ingen ska veta förrän vi ska läsa upp och gissa vem som är vem.

Att skriva signalement var inte så besvärligt som det verkade. I början så misstog sig en del på beskrivningen av hur personen ser ut med hur personen är. Ett prat om egenskaper jämfört med synliga kännetecken kom vi då att ha.

Hur arbetar polisen?
Vet de vem det är om jag beskriver en inbrottstjuv med att han gillar ostbågar eller klättrar skitbra i träd. Kanske det, om brottet begicks i ett trädhus och vi hittade spår av ostbågar lite här och där, annars blir det lätt knepigt.

Veckan är annars fylld med andra spännande aktiviteter.
Vår skola har som profil äventyrspedagogik och imorgon är det dags för oss att ge oss iväg till skogs för att hjälpa Åbergsgubben att rädda alla djuren i skogen. Hemska rymdvarelser förstenar våra djur och tänker ta de hem till sin planet.

Tur för Åbersgubben så kan just våra elever i klass två rädda dessa djur, men de måste först träna upp sig under dagen för att senare imorgon kväll göra mörkervandringen där de kommer möta både det ena och det andra för att rädda skogens djur.

Blir sjukt spännande imorgon.


Prenumerera på nya blogginlägg

Stimulerande skrivuppgifter

Solen har just trängt bort morgondimman och höstfärgerna riktigt lyser in i mitt vardagsrumsfönster, det är vackert ute och något säger mig att jag borde gå ut.

Istället sitter jag och myser med en kopp kaffe medan Formel 1 bilarna dånar fram på tv:n, en god morgon är det. Bläddrar runt bland bilderna jag tagit under veckan och kom att fundera lite på vad som utmärker en bra skrivuppgift. I årskurs ett var en bra skrivuppgift något som stimulerade fram någon typ av skrift och enklare meningar. Gärna meningar med en given början som ”Jag gillar …

I årskurs två räcker inte det här för att vidareutvecklas.

 

Var ställer vi utmaningen så att utvecklingen går framåt, men inte blir för svår att hantera?

En av skrivuppgifterna på veckans deckarschema kändes från början enkel, men efter en stunds funderande så insåg jag att det som är självklart för mig är mycket mer abstrakt för mina elever.

Uppgiften jag tänker på är Uppdrag 3

Eleverna skulle genom att använda de små bilderna skriva ett svarsbrev till Sally där de skulle svara på två till synes enkla frågor. Vem har begått brottet?  Hur har det gått till?

En uppgift som stimulerar till en argumenterande text. Det fanns inget rätt eller fel. Eleverna var tvingade att hitta på en egen lösning. Helt plötsligt var det bara jag som skrev som hade alla svar, frågan var hur jag skulle förklara eller få fram dem.

Jag trodde att den här var på gränsen till för svår, men höll det för mig själv.

Ingenstans står det hur många bilder du behöver använda i din lösning av brottet och det blev väldigt olika hur de löste problemet.

En vanlig fråga som ställts i vårt skrivande under årskurs två är denna:
Hur många meningar måste jag skriva?

Absolut inget fel med frågan i sig, speciellt inte som vi i hela årskurs 1 haft just ett antal meningar som skulle skrivas till många av uppgifterna, men när vi nu vill att texterna ska utvecklas och bli ”köttigare” så ska det inte begränsas av antal meningar.

Under den här uppgiften kom aldrig den frågan.

 

När vet jag som lärare att uppgiften är en bra uppgift?

Under planeringen kan jag vara säker på att vissa uppgifter är helt rätt och riktigt lysande för att visa sig ibland vara för enkla eller helt enkelt rent ut sagt dåliga, och vissa fall tvärtom. Inte nu så att jag planerar in dåliga uppgifter, men ibland är man osäker på om en sak kommer fungera och så visar det sig bli riktigt bra.

Den här skrivuppgiften visade sig bli riktigt bra. Den stimulerade till kreativt eget tänkande och gjorde många av elevtexterna mer innehållsrika och längre.

Den här uppgiften kom från Uppdrag Språklyft.

Bra skrivuppgifter i årskurs 2 är att utmana till längre texter nu när spökskriften har försvunnit. Att hitta en uppgift som stimulerar så pass mycket att själva textskrivandet inte känns arbetssamt. Att skriva på datorerna underlättar ju naturligtvis det arbetet.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Motorikövningarna upplagda

Har lagt in motorikövningarna och gåtorna under deckarschema fliken. Där finns även vår stegövning, även om den är väldigt lokal så ser ni hur vi tänkt.


Som sagt, bollövningarna är direkt avskrivna från Ericas bok.

Gjorde även en liten städning så det ser lite snyggare ut. Tror det är lättare att se vad som tillhör vilket schema nu. Kändes som om det kunde bli lite rörigt när vi kommer in på tredje och fjärde schemat annars.

Självbedömningskort 2 är också klart och ligger på samma plats.

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Beskriva och argumentera

Att beskriva hur någon ser ut, vilka egenskaper någon eller något har är inte alltid så lätt när man är relativt ny i skriftspråket. Då börjar vi med muntliga beskrivningar av saker, runda, hårda, kantiga, mjuka osv. Sen pratar vi om människor och djur.

Uppgiften var att beskriva Piffy i ord och sedan rita han/hon.

En ganska lagom hund eller vad säger ni? (ofärdig teckning)

Eller en mer exakt beskrivning.

Halsbandet fick en grundligare beskrivning än Piffy, men vad gör det. Uppgiften är galant utförd.

Argumentera i skrift och tal är något helt nytt för dessa elever. I tal är argumentations tekniken ungefär på den här nivån: ”Det var inte jag, det var han/hon” eller ”Jag började inte det var han/hon” eller den bästa av alla; ett tomt stirrande rakt fram och en halvöppen mun som mumlar ”jag vet inte, jag kommer inte ihåg”.

Dags att prova en uppgift där du ska välja en misstänkt av tre och motivera varför du valde den personen. Inte lätt!

En enkel lösning kan tyckas, men relativt välformulerad.

En något mer invecklad och utförlig motivering.

I sanningens namn så fanns det några som stirrade med tom blick och föreslog ett namn och sedan var motivationen helt enkelt ”därför”, men där nöjde sig inte deras magister riktigt med det argumentet. ”Ååååååååh hur menar du nu då?” Här får man tillfälle till ett ganska trevligt samtal med eleven.

Någon ville också ha sin granne som misstänkt, men det blev ju lite svårt då han inte ens var med i berättelsen.

Man bara måste älska detta arbete =)


Prenumerera på nya blogginlägg