Etikettarkiv: bedömning

Lite om Lek och Lust

IMG_7215

Lust och lekfullt.
L schemat handlar om lekens betydelse i hur vi lär oss saker.

Läste för någon dag sedan något om att inte allt ska vara roligt i skolan, elever behöver göra saker bara för att lära sig också, kunna följa krav och genomföra det som är deras uppgift.

Det finns flera sanningar i och runt just det.

Jag menar inte att det ”bara” ska vara en lek i skolan, absolut inte.
Vi genomför en välplanerad, målinriktad undervisning i vårt klassrum, varje dag.
Men det behöver för den skull inte vara tråkigt, oinspirerande och att målet för undervisningen är att produkten ska bedömas för att slutligen resultera i en bokstav i slutet av terminen. Det finns mer till inlärning och undervisning än så.

Det är lätt att använda sig av argumentet att elever är i skolan för att lära sig och att det är deras arbete att göra de uppgifter som skolan lägger på dem, det är ingen lek, det är deras arbete och skyldighet att följa den undervisningsplan och mål som skolan satt upp.

Finns säkert en sanning i det också.

IMG_7214

Följa John …

Fritt för tolkning i skolans undervisning för den som vill.

Vår uppgift som pedagoger är, bland så mycket annat,  att kunna inspirera, väcka nyfikenhet kring det vi arbetar med i skolan. Enkelt att säga/skriva, men betydligt svårare att genomföra. Det krävs välplanerade, välbalanserade uppgifter för att nå dit. Det krävs förberedelser och förkunskap från pedagogen. Det krävs mer än bara god ämneskunskap, vilket i sig är oerhört viktigt förstås.

”Eleverna är i skolan för att lära sig, den som inte lär sig får …”

Nej riktigt så säger väl ingen, men vi kan inte gömma oss bakom att kraven och målen ska vara en drivkraft för eleverna, eller att betygens betydelse helt plötsligt ska ge eleverna den energi och lust som krävs för att genomföra alla de uppgifter som läggs på individen i skolan. Att ha den orimliga föreställningen att alla våra elever skulle drivas till framgång av vilka bokstäver de får på ett papper i slutet av terminen är i mina ögon en naiv tanke.

Lust och lek.

L – schemat … inte bara isolerat till det.

IMG_7305

L – att få lyckas.

Tidigt i skolan.
Från förskoleklass och framåt.

IMG_7312

Att leken och lustens betydelse är stor för inlärning är konstaterat i forskning.
Att bortse från det när vi planerar tillvägagångssättet i hur vi ska nå de mål vi sätter upp är för mig både obegripligt och faktiskt lite dumt.

”Enkelt i de tidigare åren” säger någon.

Självklart, men samtidigt finns det stora/större utrymmen för resonemang, diskussioner i de äldre åren, så alla åldrar har sina utmaningar i skolan. Vårt arbete är det samma oavsett;

Att leda våra elever framåt, utmana, uppmuntra och få hela, fungerande och tänkande människor till vårt samhälle. Det betyder inte att alla måste bli akademiker. Det betyder inte att vi ska få individer med stukat självförtroende för att deras bokstäver på ett papper ligger längre fram i alfabetet än deras klasskamrater.

Det betyder att vi måste ha det i åtanke då vi planerar, undervisar och bedömer i vårt yrke.
Oavsett ålder.

IMG_7322

Jag längtar också.
Jag längtar efter att bedömningshetsen avtar en stund.
Jag längtar efter en nyanserad syn på vår undervisning.
Jag längtar efter att vi inte bedömer skolan efter en tabell längre.

IMG_7181

En lustfylld undervisning med tydliga mål.

Låt stå!

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Kontrast – Balans – Nytt veckobrev (11)

Jag släpper ner ett välfyllt och tjockt veckobrev rätt ner i er digitala brevlåda.

Med klar tydlighet så verkar det som om magistern inte fått skriva något under flera veckor och känner nu att det ska återupplivas med ett nytt rekord …

Inte riktigt så kanske, men det fanns en del att fundera på:

  • Nationella proven, kraven, hur tänker magistern kring allt det här?
  • Skidtur i Pagla – hur var glidet bland Grahnarna? <– internt skämt OBS!
  • Dinobygget

Vi klickar på bilden nedan om intresset finns att läsa hela brevet.

v11


Prenumerera på nya blogginlägg

Erfarenhet föder kunskap – nytt veckobrev 46

Den här veckan hamnade jag i en inre diskussion med mig själv om kunskap,
och vilken utveckling, riktning vi för våra elever i vår undervisning.

Nu går det inte i ett kort veckobrev djupdyka i ett komplext ämne som detta,
men jag doppade mina fötter i det i alla fall.

Veckobrevets innehåll:

  • Magistern funderar kring kunskap
  • Skräcktemats olika delar
  • Skräck och kunskap … får vi ihop det?

 

  • vecka 46

Prenumerera på nya blogginlägg

Deckarschema 3

Vi gjorde klart självbedömningen på schema 2 och redan andra gången vi gör det så blev samtalen om hur de olika uppgifterna gått  mer intressanta.

Hur gick det för dig när du läste upp din beskrivning?
Kan du återberätta vad som hänt i historien fram till nu?
Hur han du göra för att det ska gå ännu bättre nästa gång?
Behöver du träna på någonting speciellt?

Fina samtal om bedömning med eleverna på ett naturligt sätt. En enkel början till att vänja eleverna med vad bedömning och mål är. Ett mer konkret sätt än att stå och rapa upp mål från läroplanen.

Dags att starta upp deckarschema 3.

Rent estetiskt, det vackraste schemat hittills.

Sally Smart går ju vidare och intervjuar sina misstänkta och historien blir krångligare och krångligare. Vem är kidnapparen egentligen?

Einar Tvär står i centrum för det här schemat och vi arbetar vidare med beskrivningar både av personer och nu även föremål. Skriva och beskriva, läsa upp och gissa. Adjektivsträning så det stänker om det.

Uppdrag 5 är en efterlysning på ett föremål.
Uppdrag 6 är att göra egna fingeravtryck och en del uppgifter till det.

Gåtorna denna gång blir att göra räknesagor.

Motorikövningarna är rena kontraster till varandra. En Mandala med konsonanter, och den andra är kroppsövningar med hela kroppen (övningskortet inte klart just nu).

Allt ligger på deckarschema för de som vill ha.


Prenumerera på nya blogginlägg

Stimulerande skrivuppgifter

Solen har just trängt bort morgondimman och höstfärgerna riktigt lyser in i mitt vardagsrumsfönster, det är vackert ute och något säger mig att jag borde gå ut.

Istället sitter jag och myser med en kopp kaffe medan Formel 1 bilarna dånar fram på tv:n, en god morgon är det. Bläddrar runt bland bilderna jag tagit under veckan och kom att fundera lite på vad som utmärker en bra skrivuppgift. I årskurs ett var en bra skrivuppgift något som stimulerade fram någon typ av skrift och enklare meningar. Gärna meningar med en given början som ”Jag gillar …

I årskurs två räcker inte det här för att vidareutvecklas.

 

Var ställer vi utmaningen så att utvecklingen går framåt, men inte blir för svår att hantera?

En av skrivuppgifterna på veckans deckarschema kändes från början enkel, men efter en stunds funderande så insåg jag att det som är självklart för mig är mycket mer abstrakt för mina elever.

Uppgiften jag tänker på är Uppdrag 3

Eleverna skulle genom att använda de små bilderna skriva ett svarsbrev till Sally där de skulle svara på två till synes enkla frågor. Vem har begått brottet?  Hur har det gått till?

En uppgift som stimulerar till en argumenterande text. Det fanns inget rätt eller fel. Eleverna var tvingade att hitta på en egen lösning. Helt plötsligt var det bara jag som skrev som hade alla svar, frågan var hur jag skulle förklara eller få fram dem.

Jag trodde att den här var på gränsen till för svår, men höll det för mig själv.

Ingenstans står det hur många bilder du behöver använda i din lösning av brottet och det blev väldigt olika hur de löste problemet.

En vanlig fråga som ställts i vårt skrivande under årskurs två är denna:
Hur många meningar måste jag skriva?

Absolut inget fel med frågan i sig, speciellt inte som vi i hela årskurs 1 haft just ett antal meningar som skulle skrivas till många av uppgifterna, men när vi nu vill att texterna ska utvecklas och bli ”köttigare” så ska det inte begränsas av antal meningar.

Under den här uppgiften kom aldrig den frågan.

 

När vet jag som lärare att uppgiften är en bra uppgift?

Under planeringen kan jag vara säker på att vissa uppgifter är helt rätt och riktigt lysande för att visa sig ibland vara för enkla eller helt enkelt rent ut sagt dåliga, och vissa fall tvärtom. Inte nu så att jag planerar in dåliga uppgifter, men ibland är man osäker på om en sak kommer fungera och så visar det sig bli riktigt bra.

Den här skrivuppgiften visade sig bli riktigt bra. Den stimulerade till kreativt eget tänkande och gjorde många av elevtexterna mer innehållsrika och längre.

Den här uppgiften kom från Uppdrag Språklyft.

Bra skrivuppgifter i årskurs 2 är att utmana till längre texter nu när spökskriften har försvunnit. Att hitta en uppgift som stimulerar så pass mycket att själva textskrivandet inte känns arbetssamt. Att skriva på datorerna underlättar ju naturligtvis det arbetet.

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Motorikövningarna upplagda

Har lagt in motorikövningarna och gåtorna under deckarschema fliken. Där finns även vår stegövning, även om den är väldigt lokal så ser ni hur vi tänkt.


Som sagt, bollövningarna är direkt avskrivna från Ericas bok.

Gjorde även en liten städning så det ser lite snyggare ut. Tror det är lättare att se vad som tillhör vilket schema nu. Kändes som om det kunde bli lite rörigt när vi kommer in på tredje och fjärde schemat annars.

Självbedömningskort 2 är också klart och ligger på samma plats.

 

 


Prenumerera på nya blogginlägg

Deckarschema 2

Då var deckarschema 2 utformat och klart. Ska försöka förklara tankarna kring det här schemat kopplat till uppgifterna och med utgångspunkt från observationspunkterna  i språket lyfter.

Skillnaden mellan det här schemat och det förra är att uppdragen redan är skrivuppgifter och då ville vi inte göra för många skrivuppgifter till. Därav hamnar de i skrivrutorna, en på en gemensam i deckarparen och en enskild.

I uppdrag 3 (enskild skrivuppgift) så är skrivuppgiften att skriva ett brev till Sally. Tanken är då att gå igenom hur man skriver ett brev, hälsningsfraser mm. Vi skriver naturligtvis på datorn, även om grundtanken från boken Uppdrag Språklyft är att skriva för hand. Vi hindrar absolut ingen som vill skriva för hand att göra det.

Bra punkter att gå efter och här finns även ett tilläggsuppdrag för de elever som alltid är snabba och vill ha mer jobb.

I uppdrag 4 (skrivuppgift i deckarpar) så är uppgiften att skriva ett signalement. En fortsättning på att beskriva saker i text, denna gång en människa och då tar vi med fördel våra deckarpar till denna uppgift. De ska få beskriva varandra och sedan ska vi lägga alla beskrivningar i en hög och läsa upp dem och gissa vem det är.

De observationspunkter vi kommer använda oss av för att utforma nästa bedömningsmall är de här ovan.

Läsdelen är små korta texter om en ny figur i berättelsen, nämligen sonen till Herr och Fru Dufva, Robert Dufva. Till dessa lägger vi också några rituppgifter.

På detta schema kommer vi återvända till att nyttja motorikövningarna som en del av stationssystemet. Gör inte om samma misstag igen =)

Dokument att ladda ner för deckarschema 2:

Deckarschema 2
Uppdrag 3
Uppdrag 4


Prenumerera på nya blogginlägg

Vit whiteboard – summering del 1

Torkade ren whiteboarden och våra olika uppdrag och uppgifter försvann in i trasan för att sköljas bort i slasken. Två veckors härligt kreativt arbete trollades bort på någon minut. Kvar var de färdiga arbetena, produkten av våra ansträngningar.

Våra deckarböcker.

Vi hade klarat av del 1 – vårt första deckarschema.

Att summera eller/och reflektera över ett arbete är hur man än försöker en subjektiv känsla. Min känsla som pedagog, min känsla och övertygelse i det jag gör. Kan min entusiasm i ett arbetssätt hindra mig från att se nackdelarna?
Självklart kan det vara så.

Då börjar vi i den änden tänker jag då. För att slå hål i påsen och se vad som ramlar ut.
Vad gick snett under del 1, eller vad kunde vi gjort bättre?

Den kontroll jag hade under vårterminen med bokstavsschemaarbetet (sjukt långt ord) var betydligt mindre. Mindre på det sättet att jag fick ”flänga” runt mer och släcka små bränder istället för att ha den där sköna pratstunden eller det bästa av allt, då jag kunde sitta tyst bredvid ett skrivapar och lyssna på deras samtal.

Varför blev det så?
Ser två anledningar.
Den första och mest tydliga var att jag varit själv under de allra flesta passen nu i början av terminen och det är svårare att hinna med att lyssna ”klart” på alla då.

Den andra anledningen är att jag inte varit lika noga i stationssystemet som jag var i åk 1. Ett system som fungerade mycket bra.
Varför har jag gått ifrån det?
Dels har jag mindre lokaler att nyttja nu och sen har jag inte tagit mig tiden att utforma bra uppgifter för olika stationer, bekväm i min framgång trodde jag förmodligen att jag bara behövde utforma bra skrivuppgifter och sen slänga in några små extrauppgifter på schemat. Motorikövningarna skrev jag inte ens ut.


Dumt!

Slarvigt!

Skärpning till nästa schema magistern.

 

 
Tycker även att en del av skrivuppgifterna gick rasande fort att göra. Där är det en balansgång att forma bra uppgifter som stimulerar till längre skrift, men ändå inte dödar glädjen att skriva. Bildarbete till texterna fungerar ofta som en bra förlängning av uppgiften och det förgyller även arbetet. Skrivuppgifterna är ändå det som styr hela arbetet, själva kärnan i ASL tänket. Det som gör att eleverna hela tiden går framåt.
Viktigt att de uppgifterna är bra (notering till mig själv som det så populärt uttrycks).

Då har vi lagt ut ett par förbättringsmöjligheter till del 2.

Annars … så måste jag tillstå att arbetet gått över förväntan.
Energi, lust, intresse och arbetsglädje är ord som ganska snart poppar upp i skallen på mig när jag med mina extremt subjektiva och positivt slipade glasögon betraktar min skara av tjugo. Jag hör aldrig någon säga ”måste vi arbeta med deckarschemat”.

Måste vi … byts ut till Kan vi inte jobba med …

Behöver jag någon annan sorts reflektion än att just se skillnaden på dessa två början på en mening? Nej, inte idag … inte just nu.

Själv längtar jag efter att få utforma del 2 av deckarschemat, så fantastiskt roligt har jag i mitt yrkesliv nu. Smaka på den!

[wpvideo LCFa64KM]


Prenumerera på nya blogginlägg

Ett fungerande enkelt formulär

Vi gjorde våra självbedömningar idag och tanken var att det skulle vara enkelt att förstå och enkelt att genomföra, men ändå ge oss och eleverna ett samtalsunderlag.

Det fungerade faktiskt över förväntan. Eleven fyllde först i rutorna sedan pratade vi om vad han/hon tyckte och tänkte om uppgifterna och hur de har fungerat, sen skrev jag i min bubbla samtidigt som eleven satt bredvid och lyssnade.

Några hade inte riktigt samma uppfattning som läraren om deras förmåga att lyssna på andra, men kunde kanske försöka göra det lite bättre nästa gång i alla fall. Exemplet här ovan hade klockren koll på sig själv.

Något som magistern behöver träna mer på är definitivt att skriva mer tydligt nästa gång.
”Jag kan inte läsa skrivstil” säger en elev.
”Hoppsan … det där är inte skrivstil” säger jag. ”Det är slarvstil, förlåt mig”


Prenumerera på nya blogginlägg

Bedömningsmallen

Vi har några uppgifter kvar på deckarschema 1, men snart är det lilla bedömningsovalen kvar att fylla i. Jag lovade att återkomma till den när vi närmade oss den.


Såhär har vi tänkt oss den (designad och utvecklad av Ulrika S).
Vi utgår från de observationspunkter som fanns till del 1

Tanken är att det ska vara enkelt för eleverna att bedöma sin egen insats och förmåga. Att inte krångla till det för mycket, så vi startar med de mest självklara observations-punkterna från Språket lyfter. Vi kommer avsluta varje del, varje deckarschema med denna bedömningsmall, men det kommer vara olika punkter att bedöma sig själv i för varje delschema.

Lägger även denna mall under deckarschema fliken för de som vill ha den.


Prenumerera på nya blogginlägg